aldrigmera

Damp.

.

.

Ska äta gröt till lunch,

-

så fort familjen har gått. De har lagat lunch, och det finns massor med rester att välja bland så ser de att jag istället äter gröt till lunch så kommer de börjar undra. Hatar det!! Säger jag att jag inte är hungrig, och därför inte vill ha så jävla mycket mat ställs frågan "L, du håller väll inte på och bantar?" med en riktigt hotfull ton.

-

I min familj, får man inte "banta" som de så fint kallar det. Banta. Jag kallar det för att vilja ändra på sina äckliga matvanor och äta mer hälsosamt! Visst, att skippa en måltid kanske inte är så hälsosamt, men jag gör inte det hela tiden. Dessutom äter jag som jag ska, när jag väl äter. Jag går inte runt och är hungrig 24/7.

-

Tackar man nej till en bit kladdkaka så höjer de sina ögonbryn direkt. "Men, varför ska du inte ha?? L du ska inte hålla på att gå ner i vikt nu va". LÅT MIG VA. Jag är verkligen inte smal. Inte så smal som det låter när de ställer såna frågor. Jag är mullig. Och trivs inte att vara det, vill de se mig olycklig??

-

De behöver inte oroa sig. Jag är inte ens i närheten utav att vara underviktig. Bara för att man inte vill ha en jävla bit choklad, skål med chips, glas med röd cola eller skiva tårta så betyder det inte att man bantar. Till mina kära familje medlemmar: Just leave me the fuck alone, please.

-

Irriterad. Kram, L.

-

-

Föresten har ni tänkt på en sak? Om en kille i min ålder slutar äta onyttigt och börjar hård träna, så är det okej. För han vill gå ner i vikt, och bli stark. Bygga muskler. Men jag får inte göra samma sak. För jag är tjej och kan få "ätstörningar".

-

-

-

Det är likadant hemma hos mig! Alltid ska de komma med den där anklagelsen "Du bantar väl inte? Flickor i din ålder har lite hull, du behöver inte gå ner i vikt." Men det är väl upp till mig? Nästa år är jag 18 och då har de inget att säga till om.

Om vi vill ändra på oss, äta bättre och må bättre med oss själva tycker jag att vi ska få göra det.



Sen det där med killar. Min pojkvän har börjat att träna lite mer för att han vill få mer muskler, men sen ser han så anklagande på mig när jag vill gå ner i vikt. Han vill bli snygg - jag vill bli snygg, det är väl samma sak?

Oj, snacka om att det kan vara olika!! Min familj skulle aldrig ifrågasätta om jag tackade nej till nåt onyttigt eftersom att jag alltid tackar nej haha! De brukar typ inte ens fråga mig om jag vill ha eftersom att de vet att jag inte vill...



Men jag förstår att det måste vara jättebesvärligt och svårt att försöka gå ner i vikt om ens familj är på en sådär!!:( fast, såklart, ändå lite förståeligt, de är väl oroliga för ätstörningar! Har du nån ätstörning eller vill du bara gå ner i vikt?



kram:)